Zogaj filosofi

Det finns en bakomliggande filosofi med Zogajspelet och det är mycket glädjande när användarna hittar till den på egen hand…

Spelet består av en massa fina bilder illustrerade av Jacob Stålhammar där 30 är speciella. Man spelar främst på ett sätt (som ni kan se i denna film) och det är en memory variant. Sedan kan man alltså även lära sig att associera siffror till bilder på tre olika sätt.

Allt tränar minnet och lär en förstå hur ens minnet och hjärnan fungerar. Efter att ha spelat så kan man reflektera över att man klarat av en minnesövning som är tämligen enkel – men väl så lärorik. Att man kommer ihåg saker lång tid efter att man lärt sig det, om man följt de enkla stegen. De flesta överraskas av sin egna förmåga, vuxna som barn! Barn upptäcker att de har ett aktivt minne och vuxna lär att deras barn har en mycket större förmåga än de kanske först vågade tro på.

Sedan är det så att barn lär på samma villkor som de vuxna vilket jag tycker är det bästa av allt!

När spelet har spelats är det många som skriver till mig och säger följande: ”Vi spelade som det står. Men sedan hittade vi på egna spelvarianter… … Vi hade jättekul!”.

Jag ler och myser inombords, för dessa användare har förstått Zogaj-filosofin! Spelet är superenkelt, du måste bara använda ditt minne för att kunna spela. Hur du spelar har egentligen mindre betydelse – vi ger bara en variant – men det finns oändligt många!

Så när kreativiteten kommer in och man utvecklar spelet på egna sätt – ja då har man verkligen förstått vad spelet går ut på. Att minnas blir en självklart del i övningen – spelet – träningen: man har kommit över det första men ack så viktigt steget!

Så vad är då filosofin:

”Använd minnet när du spelar Zogaj, krydda med lite kreativitet och du får ett fantastiskt verktyg för att träna minnet och hjärnan!”

Kör så hjärncellerna ryker!

//Minnet

Sagt om Zogajspelet

”Spelet jag fick av dig funkar bra – han tycker det är kul att associera – ibland helt galna varianter – men hjärnan jobbar ju.”
/Mamma till 9 årig pojke med koncentrationssvårigheter

”Spelet var jätteroligt. Att associera ihop korten var faktiskt inte så svårt. Det var besvärligare med ”Memory-delen”.”  Oskar

Mamma om testat spelet på sina barn, 2 och 7 år, som båda tyckte att korten var roliga. Tvååringen kunde plocka fram rätt kort när mamma sade namnet på bilden, men jag tror inte att hon testade minnesaspekten. Det äldre barnet kunde använda spelet enligt reglerna (associering + memoryspel) och letade också upp kort som kunde kopplas till siffror (upp till 12) och bokstäver.
/Mamma Rui

”Mitt barnbarn Edith (innan hon fyllde två) kunde minnas och leta fram kort efter att de vänts upp-och-ner.”
/Holger